Arvikas handlingsprogram
När jag i tidigare studier besökte Arvikas räddningstjänst, fick jag "Handlingsprogram för skadeförebyggande insatser och räddningstjänst i Arvika kommun 2007-2010" utskrivet. I det arbetet fick jag inte mycket användning av materialet, men i den här uppgiften är det precis vad jag behöver. Så här kommer en redogörelse för Arvika kommunala handlingsprogram gällande olyckor & risker.
I handlingsprogrammet finns de största riskerna i kommunen nedskrivna.
*Kommunikationsleder
vägar och järnvägar utgör en stor risk för trafikolyckor och/eller utsläpp av farliga kemikalier.
*Industrier
Stora risker för omfattande bränder, då flera industrier i kommunen hanterar ämnen så som gasol och ammoniak.
*Naturolyckor
I Arvika är risken för översvämming förhållandevis stor. Senaste stora översvämmningen skedde år 2000.
*Skogsbränder
Kommunen har stora skogsområden.
*Elavbrott
Alla samhällen är mycket känsliga för längre el-avbrott, så också Arvika.
*Samlingslokaler/publika arrangemang
Stora publika arrangemang såsom Arvikafestivalen och Arvika-"mârten" är stora uppenbara risker i kommunen.
Handlingsprogrammet för det förebyggande arbetet inom Arvikas räddningstjänst är uppdelat i fyra kategorier:
En risk- och säkerhetsmedveten generation
I den första kategorien, om den säkerhetsmedvetna generationen, ingår utbildningar till ungdomar från 6-19 år (skoltiden). Den omfattar allt ifrån dockteater på sexårsverksamheten, till riktiga brandövningar och föreläsningar om hot & våld i gymnasiet. Syftet är att få en kontinuitet i skolbesöken/utbildningarna, så att det alltid är färskt och aktuellt för ungdomarna ifall någonting skulle hända. Dessutom tar brandstationen emot praoelever från högstadiet.
Risk- och skyddsmedvetna företag och organisationer
En mycket viktig detalj i kommunens säkerhetsarbete är den regelbundna kontakten med kommunens alla industrier. Regelbundna tillsyner, kontroller och gratis rådgivningar ger resultat. Dessutom erbjuder räddningstjänsten brandskyddsutbildningar, utbildning i heta arbeten, utbidningar för anläggningsskötare, HLR-utbildningar mm.
En trygg vistandemiljö
"I Arvika kommun ska ingen människa omkomma till följd av brand i hemmet."
Den lokala räddningstjänsten vill också, i den mån det går, nå ut till lokalbefolkningen. De genomför årligen flera kampanjer såsom dörrknackningar, stugor på torget, broscyrutdelningar mm. De genomför dessutom gratis föreläsningar och utbildningar för folk som vill komma.
Effektiv utryckningsorganisation
Trots alla dessa förebyggande åtgärder blir man inte kvitt olyckor. Därför är det väldigt viktigt att ha en så säker och effektiv utryckningsorganisation som möjligt. Räddningstjänsten, i samarbete med kommunen, jobbar ständigt för att förbättra verksamheten. Regelbundna kvalitetssäkringar, utbildningar, fordonsreparationer, långtidsplaneringar mm bidrar till en ständigt förbättrad organisation.
Jag kommer i nästa inlägg att skriva mer om räddningstjänstens roll i kommunen. Hur dessa arbetar, vilka krav de har osv. Håll till godo.
"Handlingsprogram för skadeförebyggande insatser och räddningstjänst i Arvika kommun 2007-2010"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=3785184
Arvika kommun, samt hur en kommun styrs
Arvika kommun ligger i Värmland. En slogan kommunen brukar köra med är "Sveriges innersta hamn", eftersom det från Arvika går att ta sig ut till diverse hav utan större problem. Arvika kommun gränsar dessutom till norge, Kongsvinger, och har ett nära samarbete med dem. Arvika är en röd kommun. 30 av de 49 kommunmandaten är röda, och S innehar inte mindre än 23 av dessa 49. Trots detta har Arvika, konstigt nog, Värmlands lägsta kommunalskatt.
Kommuner får stor frihet från regeringen och länen. Detta för att politiken skall finnas "nära" folket som bor där, och för att effektiviteten och helhetssynen ska bli bättre.
Kommunfullmäktige har till exempel rätt att fatta sjävlständiga beslut samt rätt att bestämma hur mycket skatt invånarna ska betala. Detta gör att alla kommuner kan se väldigt olika ut.
Som invånare i en kommun har man rätt att överklaga ett beslut taget av kommunen, man kan också lämna medborgarförslag och/eller vara med och rösta i folkomröstningar.
Arvika, har som alla andra kommuner, en kommunfullmäktige. I kommunfullmäktige sitter de personer som röstas fram i valen var fjärde år. Kommunfullmäktige utser senare kommunstyrelsen, som är ekonomiansvariga samt samordnar och leder allt arbete inom kommunen. Kommunfullmäktige bestämmer också vilka nämnder som skall finnas, och utser ledamöter till dessa. Några exempel på nämnder skulle kunna vara miljönämnden, kulturnämnden och socialnämnden.
Ungefär 70% av en kommuns intäkter kommer från kommunskatterna. Utöver de pengarna får kommunerna också bidrag ifrån staten. Dels får de bidrag som staten redan har bestämt vad de ska läggas på, men de får också allmänna bidrag som de placerar var de själva vill.
Arvika kommun
http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/sa_styrs_en_kommun
Vad är en kommun?
Till att börja med betyder ordet kommun gemensam. Det kommer från latinets ord communis.
Det finns många förklaringar till vad en kommun är. Det kan va ett avgränsat område geografiskt, en politisk organisation, eller en organisation för ett självstyre bland invånarna.
I Sverige har vi 21 landskap. Dessa är senare indelade i sammanlagt 290 kommuner. I varje kommun finns det en "huvudstad", som kallas kommunens centralort.
För länge sedan var landet indelat i socknar. Därefter infördes ett system som innefattade städer, köpingar och landskommuner. Dagens moderna kommunindelningar införskaffades år 1971.
Från Stockholms kommun med sina dryga 800 000 invånare, till Bjurholms kommun med sina 2 500. Min kommun, Arvika kommun, hamnar på plats 94 av de 290 kommunerna, med sina dryga 26 000 invånare. Mer om Arvika kommun i mitt nästa inlägg.
Ingen människa i Sverige kan leva utanför en kommun, utan alla är skrivna i kommunen där de bor. Fördelarna med att leva och bo i en kommun är många. Bland annat finns det en del saker som kommunerna enligt lagen är skyldiga att erbjuda sina invånare:
- socialtjänsten
- vård och omsorg av äldre och funktionshindrade
- barnomsorg och förskoleverksamhet
- det offentliga skolväsendet för barn och ungdom
- plan- och byggfrågor
- miljö- och hälsoskydd
- renhållning och avfallshantering
- räddningstjänst
- vatten och avlopp
- ordning och säkerhet
Skillnaden kommunerna emellan kan dock vara stor. För förutom de sakerna kommunen är skyldiga att stå för, finns det också en mängd andra saker som kan skilja sig från kommun till kommun. Kommunerna bestämmer själva vilken sorts kommun de vill utge sig för att vara. Till exempel:
- fritidsverksamheter
- kultur, bortsett från biblioteken
- bostäder
- energi
- näringsliv
- flyktingmottagande
Musikkommuner, idrottskommuner, industrikommuner mm. Självklart kan vem som helst bo i en kommun, men olika kommuner lägger sina pengar på olika saker.
I mitt nästa inlägg kommer jag att beskriva min hemkommun, Arvika kommun. 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kommun#Sverige
http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkm%C3%A4ngd_i_Sveriges_kommuner_den_31_december_2007
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_kommuner
