tomaskommun

Kommunledningen, räddningstjänsten, lärare, ungdomar, pensionärer och alla andra i en kommun har alla gemensamt ansvar för säkerheten. Alla har ansvar på olika sätt, men ihop svarar de för att kommunen på alla håll och kanter ska bli så säker och trygg som det bara går.

Kommunledningen vill såklart att deras kommun ska vara i top när det gäller säkerheten. De utarbetar därför fram olika mål och visioner för kommunen, både kortsiktigt och långsiktigt. Däremot har de ifrån sina kontor svårt att praktiskt genomföra de tankar och idéer som de har, där kommer räddningstjänsten in.

Förutom att släcka bränder, ta hand om trafikolyckor, syssla med islivräddning, tvätta ner gasmoln och lyfta ner katter ifrån träd, spelar räddningstjänsten också en stor roll inom utbildning och förebyggande insatser. Att undervisa, förebygga, utbilda och informera utgör en lika stor del av brandmännens vardag som att arbeta fysiskt.
Jag tror att den utbildande delen av arbetet blir större och större för varje år. Med större, fler och mer komplexa byggnader och industrier kommer såklart också olycksrisken bli större. men i framtiden kommer vi ha arbetat fram mera effektiva släcknings- och räddningsmetoder.

"Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka."

/Lagen om skydd mot olyckor 2 kap 1§

Vi "vanliga" människor bidrar i högsta grad också till kommunens säkerhet. Det är vi som bor, arbetar och vistas runt om i kommunen, därför är det också vi som upptäcker olyckorna. Vare sig det är ett hus som brinner eller en bil som ligger i diket, så kan jag slå vad om att det varken är kommunledningen eller räddningstjänsten som larmar SOS.

Här i Arvika är vi mitt uppe i en förändring. Ambulansen, som fram tills nu har bott och jobbat ihop med räddningstjänsten på stationen, ska tas över av ett privat bolag för att spara pengar. De som bestämmer tycker att det är för dyrt att ha ambulansen stationerad på brandstationen, och ska därför flytta ut den till garage utanför stan.

Jag blir lika förvånad varje gång jag läser eller hör att en kommun ska dra ner på pengar och resurser inom räddningstjänsten och ambulansen.
Jag kan förstå att dessa båda tjänster är dyra att driva, men samtidigt, vad är mer värt än ett människoliv? Och man kan bara tänka sig hur många människoliv räddningstjänsten och ambulansen räddar varje år runt om i Sverige.

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030778.HTM

Varje mandatperiod (vart fjärde år) skrivs ett "Handlingsplan för skadeförebyggande insatser och räddningstjänst". Räddningstjänsten i kommunen skall arbeta efter detta, och i den mån det går arbeta för att uppnå de målen som finns nedskrivna i detta dokument. I dokumentet står det också en del om vilka olika myndigheter och grupper som samverkar med räddningstjänsten.

Räddningstjänsten samarbetar såklart med Landstinget och MSB. Som i de flesta kommuner, har räddningstjänsten i Arvika ett väl utvecklat samarbete med både ambulansen och polisen i. Ambulansen och räddningstjänsten bor under samma tak i Arvika, och polisstationen ligger inte långt därifrån.
Arvika räddningstjänst samarbetar med de båda närliggande kommunerna Eda kommun och Säffle kommun. Dessa tre har en gemensam räddningschef som tillbringar tid på alla tre stationerna.
Eftersom det är Arvikas räddningstjänst som sköter diverse utbildningar och information runt om på skolorna, har de naturligtvis bra kontakt och samarbete med allt ifrån dagis till gymnasium här i Arvika.
Brandkåren här har också ett stort samarbete med ett bolag som heter Previa. Previa sysslar med företagshälsovård, och ansvarar för all sjukvård och alla tester som genomförs hos räddningstjänsten i Arvika.

Räddningstjänsten bildar tillsammans med polisen, socialen, skolan och sjukhuset en Anti-vålds-grupp. I den samarbetar de olika myndigheterna för att motarbeta våldet runt om i kommunen, och då främst bland ungdomar.

Skulle en tragisk olycka inträffa, sätts Posom-gruppen in. Posom står för "psykiskt och socialt omhändertagande". I Posom-gruppen finns representanter från äldreomsorgen, sjukvården, barnomsorgen, skolan, svenska kyrkan, frikyrkorna samt från flera frivilligorganisationer. Posomgruppen samarbetar med bland annat räddningstjänsten, och kan sköta sysslor som till exempel att:

*ta hand om chockade människor

*skydda drabbade från media och nyfikna

*hjälpa till med mat, kläder och boende

*upprätta informations-och stödcentrum

*stödja räddningstjänsten vid debriefingar

I dagens komplexa samhälle är samarbetet mellan olika myndigheter och grupper A och O. Ingenting är svart och vitt, utan allt och alla flyter samman och överlappar varandra. Utan tvärsektoriellt samarbete skulle nästan varenda människa stå hjälplös inför en mängd problem. Ett problem för en person/företag/myndighet, kan för en annan vara vardagsmat, och tvärtom.



Källor:
Intervju med Sigge Lind

Handlingsprogram för skadeförebyggande insatser och räddningstjänst i Arvika kommun 2007-2010.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Psykiskt_och_socialt_omh%C3%A4ndertagande_vid_stora_olyckor_och_katastrofer

http://www.arvika.se/levabo/sakerhetberedskap/krisinformation/krishjalp.4.41bc345d121cf671c4880002729.html

När en kommun genomför en översiktplan eller detaljplan är det många faktorer som måste vägas in, och flera regler som måste följas. Förutom naturmiljön, kulturmiljön, trafikmiljön och stadsbildsmiljön som ja nämde i mitt förra inlägg, finns det ännu fler saker att tänka på vid planeringen.

Ska man till exempel bygga en ny byggnad ska man ta hänsyn till:
*de boendes och övrigas hälsa och säkerhet
*jord-, berg-, och vattenförhållandena
*möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice
*möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar
*risken för olyckor, översvämning och erosion

/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM

Ska man bygga inom områden med sammanhållen bebyggelse finns det ytterliggare några punkter man måste ta hänsyn till:
*skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
*åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
*hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygieniska förhållanden,
*trafikförsörjning och god trafikmiljö,
*parker och andra grönområden,
*möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området,
*förändringar och kompletteringar.

/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM

Vidare skall planläggningen för kommunens utveckling och bebyggelse även främja en ändamålsenlig struktur och vara estetiskt tilltalande, samt ge en bra ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens.

När kommunenledningsutskottet genomför en detaljplan är det för att det har kommit in en begäran. Begäran kommer antingen från en fastighetsägare eller den kommunala förvaltningen.
En inledande "prövning" genomförs utav kommunens arkitekter. Därefter jämförs den blivande detaljplanen med översiktsplanen som finns för området, för att se om dessa två överensstämmer med varandra.
När detta är gjort lämnas PM:et till politikerna i utskottet, som publicerar detta för att göra det möjligt för allmänheten och fastighetsägare att ta del av detta. De kan genom detta förutse kostnader, tidsåtgången, hur lämpligt detta låter samt vilka konflikter som kan komma att uppdagas.

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM
http://www.arvika.se/levabo/byggabo/samhallsplanering/detaljplanering/planprocessen.4.12896fa71222fa474f180005145.html

Vad är samhällsplanering?
Sedan 1987 finns i Sverige en lag som heter plan- och bygglagen. Denna lag berättar att det är de olika kommunerna som är ansvariga för kommunens planering av vatten och mark. När det planeras är det många faktorer som måste vägas in, bland annat naturmiljön, kulturmiljön, trafikmiljön och stadsbildsmiljön.
Plan- och bygglagen är indelad i två delar, översiktsplan & detaljplan.

Översiktsplan:
Översiktsplanen är det första steget av två inom samhällsplanering. Den handlar underförstått om en översikt av planeringen, en redovisning av grunddragen i en möjlig framtida bebyggelseutveckling.
I planen skall det också finnas redovisat att de kommer att följa de miljökvalitetsnormer som finns med i miljöbalken kap 3 & 4.
En översiktplan är inte juridiskt bindande, utan bara ett förslag på hur det kan komma att bli.

Detaljplan:
detaljerad (för avgränsade, oftast tätbebyggda, områden med en tydlig exploateringsinriktning).
Till skillnad från översiktsplanen är detaljplanen juridiskt bindande. Detta medför att den ligger till grund för olika bygglovsprövningar.
Detaljplanen ligger till grund för hur byggnationer genomförs i bland annat tätbebyggda områden, avgränsande områden och områden med tydlig exploateringsinriktning.

Vilka genomför en samhällsplanering?
Inom några år efter 1987, när plan- och bygglagen trädde i kraft, hade alla svenska kommuner antagit översiktsplaner. Översiktsplanerna ska gås igenom och bearbetas vid varje ny mandatperiod, detta för att få en levande diskussion gällande kommunens utveckling.
I kommunerna runt om är det Kommunledningsutskottet som har ansvar för samhällsplaneringen.
Oavsett om det handlar om översiktplanering eller detaljplanering ska det vara en demokratisk och öppen process.

Vilka påverkas av en samhällsplanering?
Alla invånare i en kommun påverkas direkt eller indirekt utav kommunledningens samhällsplanering. Direkt handlar det till exempel om bygglov för egna hus eller möjligheten att få en industri på granntomten. Indirekt blir alla kommunens invånare påverkade av vad som planeras. Blir det en ny badplats, ett nytt konserthus eller ännu flera industrier som byggs? Förändringar och byggen som dessa i en kommun kan få både positiva och negativa konsekvenser, och invånarnas åsikter är därför mycket viktiga.

 

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96versiktsplan
http://www.arvika.se/levabo/byggabo/samhallsplanering/detaljplanering.4.6aad56d21219b349cf4800016.html

I filmer framställs brandmän mer eller mindre som hjältar, som springer in i brinnande hus för att rädda livet på unga snygga tjejer. Detta speglar dock inte verkligheten speciellt bra. Det klart att en och annan brandmän någon gång i sin yrkeskarriär räddar livet på någon, men detta är ytterst få förunnat. Och tittar man på det procentuellt är de utryckningar där man rökdyker och räddar liv ytterst få.

Men man ska inte glömma att det faktiskt händer. Och när det väl händer är det ju inte så konstigt att brandmännen får en hjälte-stämpel på sig. 

”För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder...”
/Hämtat ur LSO 3 Kap 1 §.

Många har därför en förskönad bild av brandmän och hur brandmannayrket i själva verket är. Sanningen är att det är svettigt, lortigt och både fysiskt och psykiskt krävande!

Att dra kilometervis av slang genom skogen i hetta från både solen och elden och att sopa och skotta bort nerbrända hus och lägenheter är bara två exempel på detta krävande yrke.

Dessa exempel är tagna från den fysiska delen utav yrket. Men det finns också en del av jobbet som är lite mer administrativ och teoretisk.

”En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.”
/Hämtat ur LSO 3 Kap 2 §.

Enligt denna paragrafen är kommunen, och i sin tur räddningstjänsten, skyldig att tillhandahålla diverse utbildning, rådgivning och information för kommunens invånare.

Ju mer man lusläser Lagen om skydd mot olyckor, desto mer förstår man hur komplext och stort brandmannayrket är. Det handlar minsann inte bara om att leka vattenkrig mot elden.

Citat ur "Handlingsprogram för skadeförebyggande insatser och räddningstjänst i Arvika kommun 2007-2010":

"Vår vision är att Arvika år 2015 är en säker och trygg kommun med err väl fungerande systematiskt säkerhetsarbete. Detta säkerhetsarbete medför att antalet olyckor minskar kraftigt och att de olyckor som ändå inträffar och inte kunnat förutses, utreds och erfarenheter tas tillvara för att förhindra en upprepning. Vi utgör genom vårt säkerhetsarbete en hörnpelare för ökad riskmedvetenhet och säkerhetsarbete inom såväl privat som offentlig sektor. Arvika är en av landets säkraste platser att arbeta, bo och verka i. Arvika är en robust kommun med stor förmåga att hantera de olika krishändelser, som trots ett aktivt förebyggande arbete, ändå kan inträffa. Kommuninnevånarens utbildningsnivå ökar kontinuerligt genom information och utbildning inom området. Vi tar vara på människors egna förmåga att hantera vardagshändelser och har ett effektivt handlingsprogram för räddningsinsats. Kommunen har även ett genomarbetat skadeförebyggande handlingsprogram som inbegriper alla typer av olyckor som kan förväntas inträffa i kommunen. Vi har ett kulturarv och en natur som vi är stolta över och som vi vill skydda från påverkan av olyckor. Dessa värden vill vi föra vidare till kommande generationer och därigenom bidra till att vi utgör ett attraktivt val för att bo eller besöka Arvika."

Jag har tidigare varit inne lite grann på räddningstjänstens roll i kommunen, genom att kort beskriva de fyra punkterna i handlingsprogrammet:

1. En risk- och säkerhetsmedveten generation.

2. Risk- och skyddsmedvetna företag och organisationer.

3. En trygg vistandemiljö.

4. Effektiv utryckningsorganisation.

Det står inte skrivet någonstans att det är räddningstjänsten i kommunen som sköter om alla de här verksamhetsgrenarna, men tittar man noga så förstår man att det ligger på deras bord. Dessutom var det under mitt studiebesök hos räddningstjänsten som jag fick tillgång till de dokumenten som jag tagit det här ifrån. Dessa fyra verksamhetsgrenarna beskriver mycket väl räddningstjänstens roll och arbete i kommunen. Under dessa fyra rubriker kan man lätt placera in de flesta utav de sysslor brandmännen sysslar med utöver att åka ut med brandbilen.

Hur dessa ”grenar” prioriteras är olika beroende på inriktning för verksamhetsperioden, men det finns fyra fastställda övergripande verksamhetsmål:

• Räddningstjänsten arbetar i första hand för att förhindra bränder och andra olyckor.

• Räddningstjänsten har beredskap och resurser till insatser vid bränder och andra olyckor.

• Räddningstjänstens personal har bred kompetens inom de skadeförebyggande områdena samt är väl rustade för skadeavhjälpande insatser.

• Räddningstjänstens arbete ska i alla sina delar kännetecknas av ett aktivt miljötänkande.

Jag kommer i mitt nästa inlägg skriva om vilka krav som finns på räddningstjänsten, och vad de förväntas göra.

Källa:
"Handlingsprogram för skadeförebyggande insatser och räddningstjänst i Arvika kommun 2007-2010"